Idag är ingen av mina dagar på topp. Ingen Alva hemma, hinner inte träffa min pojkvän någon längre tid idag heller, jag är sjuk till tusen & besviken.. Känner jag mig själv så blir det inte mycket gjort här hemma innan jag ska skynda mig iväg till jobbet. Först TraffiCare, Wasa & sen TraffiCare igen. Egentligen känner jag bara för att krypa under täcket igen & sova, begrava mig själv i depression. Fast jag får väl bara bita ihop & hoppas att det lättar snart, & nästa månad kanske jag äntligen får se ett pluss på stickan. Trist att behöva bli besviken & nedslagen hela tiden. För egentligen så är mitt liv toppen. Tack älsklingar. Puss.