Det där med att se sig själv i spegeln

När Mini var knappt 2,5 veckor så ställde jag mig på vågen på bvc. 2 kilo hade jag kvar av det jag gick upp under graviditeten. Nöjd, & på samma gång lite rädd för att forsätta rasa i vikt - ännu en gång - så bad jag Jim lova att säga till om han tyckte att jag såg ut att tappa alltför mycket. Idag hoppade jag på vågen igen när jag & barnen var på play-date & konstaterade nöjt att dessa 2 kilon fortfarande finns kvar. Däremot så har jag självklart inte lyckats trolla bort det faktum att huden på magen 2 gånger varit uttänjd för att rymma mina 2 underbara flickor. Det finns en del små bristningar & lite överflödig hud. Om jag någongång i framtiden får för mig att träna så tonas det nog bort också, men just nu så känns det som att bara några sit ups tar emot. Inte på ett fysiskt sätt, jag bryr mig nog bara inte tillräckligt mycket. Jag har liksom haft sån tur med båda mina graviditeter att jag inte riktigt behöver 'kämpa' mig tillbaka. Inga stygn, bristningar som knappt syns, & inga kilon att behöva slåss med. Däremot har min hud bestämt att hata mig. Jag får som små knottror i ansiktet som jag inte kan låta bli. & då börjar dom klia, & nu ser jag ut som en naturkatastrof. Torr är jag också, & får sår eftersom huden är så skör. Så en fotning på söndag med 'ModelLab' är bara att boka av. Trist. Men det går liksom inte att sminka över & låtsas att det inte finns.

 

Men nu har jag i alla fall fått duscha då fröken Mini äntligen somnade. 6 timmar lyckades hon hålla sig vaken. Så nu ska jag få i mig en macka & sen kryper jag & lilltösen när bredvid Storasyster & Prinsen.


Kommentarer
Postat av: Jessica

Test.

2011-07-19 @ 11:13:30
URL: http://kinne.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0