Miaow
A total mess
Att välja
När jag kom hem var det sista tömt i lägenheten också, & min nyckel låg innanför dörren. Nu är jag väl fri ändå? Det känns så i alla fall. En vecka har gått, men det känns som flera månader. Tänk att 2 så olika personer kan vara lika konflikträdda & att dom hanterar saker på exakt samma sätt.
Någon dag, någon gång
Inga mer pojkar att försöka laga. Nästa gång ska jag låta mig lagas.
Brand new Jess
Idag ser jag ut precis som jag gjorde för 3 år sedan.
Vilken underbar känsla.
En historia värd att glömma
& för att vara brutal. Jag ville inte ha den här lilla. Jag kom in som abortsökande, men blev överkörd av personen som gjorde ultraljudet. Hon försökte intala mig att en abort inte var ett alternativ. & hon vann. & så småningom förlorade jag också allt. Vill jag ha den här lilla? Det enda jag känner när jag ser rörelserna han/hon skapar, eller ser min växande spegelbild är 'jag hoppas du aldrig behöver få reda på vad världen diskuterar dig'.
Så här en vecka efter att delar av historien kom fram så känner jag att det som varit värst var att Alva skulle behöva höra & se. Hennes rädda osäkra ansikte bränner på min näthinna. Kommer hon att glömma orden som haglade över mig? Kommer hon att kunna sudda ut bilden av hur någon hon älskar viftar med armarna & skriker på hennes mamma som är precis framför henne i badkaret? Mina första minnen är från när jag var 2 respektive 3. Rädslan i dom går nästan att ta på. Alvas minne är fantastiskt.. men just den här gången hoppas jag att hon inte kommer minnas.
Där har ni en historia värd att glömma.
25 januari 2o11
Birthday boy
The perfect way to get back
Det har nästan gått en vecka. Frågade någon hur jag mår? Jag kan räkna dom personerna på en hand. Hur många har erbjudit mig några minuters tröst i form av sällskap? 4. 4 personer, ingen av dom närmare än 20 mil bort. Så ja, jag är besviken. & jag inser nu att 'om ni tror att ni kommer undan med detta så tror ni fel' betyder 'jag ska se till att dom 2 du älskar så högt inte längre känns som en självklarhet'.
& imorgon träffar han min Syster. M I N. Jag kan inte ens sätta ord på min ilska. Men tack..
24 januari 2o11
Att försöka förstå sig själv..
Så nu drömmer jag om sex, hela tiden. Vaknar med en ångest & tomhet som inte går att beskriva. Men jag börjar förstå nu varför det blivit så här. Bekräftelsen. Den inte speciellt svåra jakten. Självförtroendet. Att glömma allt för en stund.
Men det finns ingen rättvisa i det. Ingen möjlighet till lycka. Jag vet det, men jag kan inte förändras. Uppenbarligen.
Att lova någon tystnad
Nu har jag sagt det lilla jag kunde säga i ett tio sidor långt sms. Jag fick det första tecknet på liv från J idag. Otippat & inte fullt så innehållsrikt. Men det sa det viktigaste. Allt jag faktiskt behövde veta. Att han inte visste om han någonsin ville prata med mig igen. Det kändes skönt. Det gjorde ont, men det var allt jag behövde veta för att kunna låta det vara. Lämna det. Inga förhoppningar, inga drömmar. Bara en möjlighet att ta ett steg framåt varje dag. Förhoppningsvis. Så jag skrev i alla fall det där långa sms'et. Försökte hålla det kort utan att försöka förklara. Han krävde ingen förklaring, & jag gav ingen. Alla är välkomna att lyssna till det han tror sig veta, det han tror sig ha förstått. Jag har förklarat färdigt, nu låtsas jag inte om det något mer. Det kommer att göra förbannat ont, men jag kommer inte att visa mig ute för någon att se det.
..& hur ont det än gjorde att be dig att aldrig höra av dig igen - det är det bästa för dig.
Dag nummer 4
Dag 4 ska genomlidas. Alva & jag ska snart knata iväg för att städa tåg. Sen knatar vi vidare hem. Det hem som numera känns tomt & utan mening. Men bara för en kort stund, innan vi sedan knatar neröver igen. En obeskrivlig smärta i nedre delen av magen. Som en sammandragning som vägrar släppa.
Note to all..
Till dom jag ännu inte klarat av att av att ens ringa till - Jag klarar ungefär ett samtal om dagen.
Till J - Jag hade kunnat skriva i en evighet, men du vill inte lyssna. Jag kastade bort hela min värld, allt du gav mig. Allt du lovat & allt jag önskat.
Till Alva - Mitt lilla yrväder. Du är allt. Utan dig så finns jag inte.
19 januari 2o11
Det är fult att bryta löften..
Nummer trettiofyra
En avtagande känsla..
Imorgon ska jag & Alva mysa hela dagen. Det kommer bli awesome ♥
Nummer trettiotre
Det där med att känna igen sig själv
Snart 60 timmar har gått sedan jag rökte min sista cigarett, & helt plötsligt så slår det mig varför det är så svårt. Varför jag älskar att röka, & varör jag forsätter med det genom vått & torrt. Jag började när livet smulades till småbitar. Jag njöt av varje cigarett & kände hur en liten del av mig kunde slappna av. Tårar torkade, hyperventilerandet avtog. Så idag kommer alla känslor tillbaka. Utan mediciner som dämpar så rinner tårarna precis som om jag aldrig kommit ifrån allt det där. Precis som om jag stod & stampade på samma plats som för en massa år sedan. Det skulle kunna vara sommaren 2oo8, vintern 2oo6 eller nian - all over again. Jag vet att det är tillfälligt, att jag är instabil just idag av det enkla anledning som stavas - nikotin.
48 timmar
Natti natti mina Sockervaddsmuffins ♥
Fredag
Linne - Tryckt av Joachim Tsang, design by Kinne - Leggins - Primark - Armband - Löwendahl
On the edge of frustration
Iiihh, nu börjar det bli liite smått frustrerande. Försökt med thé, mer thé & potatisgratäng. Till råga på allt så anfaller en halsbränna. Jag? Halsbränna? Bara för att antar jag.. Bara för att det fortfarande kan bli lite värre. Tyck synd om mig. Tack.
Fröken Corona
Nummer trettiotvå
London Chicks ♥
Dag ett. Fröken K var tröttis på tåget eftersom vi bara hunnit sova tre timmar den natten. Jag fick sova lite på flyget i alla fall.
Vi skrattade så mycket att alla måste ha trott att det var något fel på oss.
Vi tillbringade många timmar på flygplatsen i München & hittade en awesome bänk. Mihi.
Det var liksom ute, fast inne..
Det var kallt, kallt, kallt..
Vi spenderade några timmar på en pub & Isa & Fröken K delade en öl & alla tre delade en fantastisk potatissoppa. Våra bordsgrannar betalade vår nota & trodde att vi var fattiga som inte hade råd med mer än så..
Kelley & den fantastiska soppan. I bakgrunden ser ni vår bordsgranne som fixade vår nota. Någon gång ska jag också bjuda några random personer på mat.
Tio timmar på Münchens flygplats när allt är stängt resulterar i en del posande.
En hel del faktiskt.
Kelley laddade för att åka superfort på vagnen med packning, men det hela fungerade inte så bra & resulterade egentligen i att hon åkte ca två meter & gjorde lite halkass cigarett-reklam. Söto.
London. Framme at Mark's place. Gruppbild var tydligen ett måste enligt Isa.
Men hon förstod nog inte egentligen vad hon gjorde med självutlösaren, då det alltid blev fler än ett kort. & jag, jag vet nog helt enkelt inte vad gör som ser ut som en liten råtta..
Vi fick en 'guidad tour' av Mark. Han låtsades veta en del, men oftast visste han inte så mycket ^ Trafalgar Square var anhalt nummer ett.
Sen posade vi lite mer under tiden som Mark köpte sin dagliga kaffe på 'Nero's.
'I'm your biggest fan, I follow you until you love me..'
Guiden med kartan över London & Isa med det viktiga kaffet.
Next stop. Piccadilly Circus.
Inte så intressant faktiskt. Men nu kan jag iaf säga 'been there, done that'.. eller något i den stilen.
Läsa, läsa, läsa karta.
Så vi knatade vidare mot Green Park.
Vi såg 'tittskåp' utöver det vanliga i skyltfönstren på vägen till parken.
Vi gick under denna som ingen visste namnet på.
Det var Vinterfestival i hela Green Park. En tysk sådan.
Det var mysigt ♥ Kelley ville åka karusell, & det ville Jessica också.
Gigantiskt rutchkana!
Sötaste Pipp ♥ i Brighton.
Kelley blev kär, inte helt oväntat.
Bus på högsta nivå.
Nyårsafton & vi var hoodie-töser.
Vi posade som vanligt.
Men vi hade kul, som alltid!
Bästaste ♥
Speak to me.
Fröken K.
Dom finaste töserna i världen. Tack för en awesome resa. Vi får ta & åka någon annanstans i några år. Men då med mindre stress, & forhoppningsvis inte lite tidsoptimistiska. Jag älskar er ♥
Imorgon ska jag se mig själv i spegeln utan att rynka på näsan - hoppas jag
Nu på kvällen har jag & Hunn bosatt oss i soffan. Först kladdade vi med grillade revbenspjäll & potatisgratäng till 'Preditors'. Sen skulle han envisas med att tvinga i mig Coca Cola & Pringels också. Mihi. Jag kommer ju ändå snart att vara en riktig tjockis, så jag kan lika gärna addera några kilon på vägen dit.
Nej sötkex, ett bad väntar innan jobbet.. Pussituss.
Lycklig mitt i veckan
Jag kanske inte ens behöver försöka förklara hur lycklig jag var när jag kilade in på affären idag & plockade på mig 4 semlor? Awesomeness ♥
Lights out.. almost
Eternal Sunshine
Jag gör som Mamma & posar i webbcam. Fast bättre.
Nummer trettioett
19.53
Äntligen börjar klockan närma sig åtta & läggdags för lilla Räkan. Hon har ställt till med kaos här hemma nu på kvällen. Klockan halv sex vaknade hon idag. Halv sex! Räkan brukar vanligtvis sova tills klockan passerat åtta, men inte idag. Idag har hon hållit igång som en virvelvind, & jag är rätt sliten måste jag erkänna. Imorgon är det jobb igen & tre dagar framåt, innan en veckas ledighet..
Nu tänker jag halvdö i soffan, vara lite småirriterad på att det inte fanns några semlor till mig & kika på 'Chuck'.
Det där med söta små pälsbollar
Jag & Jim har suttit & kikat på Blocket.se på alla omplaceringar av katter & hundar som ligger ute. Sen blev det självklart en hel del kikande på kattungar & hundvalpar. Jag är hopplös på den fronten. Jag vill ha en större lägenhet nu så att jag kan ta en kull på Corona när hon fyllt ett. Egentligen så skulle jag vilja ha min egen Ragdoll-hane, men det hade varit kul med en annan ras också..
En Somali. Helt fantastiskt fin ju! eller..
..en Bengal. Titta bara! Som en liten mini leopard/ozelot ♥
Nummer trettio
Dagen efter
Konsten att uppskatta vardagen
Ni gjorde sex dagar av mitt liv till en helt underbart äventyr, men just idag njuter jag av vardagen.
Jag älskar er.
Underbara Fröken K
Igår åkte vi pulka på Sollerön. Det var jobbigt att pulsa i den höga snön, att försöka skapa ett underlag som fungerade att komma någonvart på. Efter ett tag gick det mycket fortare & Alva var som vanligt en riktig tok. Fröken K var överlycklig & Alva utnyttjade det till fullo. 'Åk med mig Kelley! Åk med mig!' När Alva blev kall & vi blev trötta på att ta oss uppför backen - släpandes på henne - åkte vi hem till familjen Svensson & blev bjudna på paj.
På eftermiddagen så var jag uppe på Wärldshuset i Grönklitt igen & på kvällen så ställde Fröken K upp på lite barnpassning så pass att Hunn kunde komma & hämta mig nere i Orsa. Dubbelt betalt kändes ju absolut inte helt fel. Så nu ska jag jobba lite tåg snart & imorgon ska jag upp på Wärldshuset igen. Klirr, klirr ♥ Nere vid tåget så ska jag vinka av Kelley också, för idag åker hon ner mot Göteborg igen. Usch vad trist. Vi får helt enkelt återgå till telefondating..
Fröken Bortskämd
När jag kom hem i söndags så brann det ljus överallt. Det var städat & fint som alltid när Prinsen haft lite tid hemma själv. På bordet stod en underbar bukett med stora vita rosor & annat fint. Jag är så bortskämd, ack så bortskämd ♥
11.50
Så, resultatet av detta.. Tre bilder, ingen svar på om det är en flicka eller pojke, beräknad födsel på Systers födelsedag den 7.e juni & en inte längre så pepp Jess. Usch, jag som ska servera idag & springa runt & le i 6 timmar. Men jag är i alla fall bra på att låtsas.
London Baby, and Baby in London
Det kommer att komma bilder. Det tar tid bara - som vanligt. Ni får titta på den här så länge. Min vackra Prinsessa på Nyårsafton.
Dagen innan tjuvkik nummer 2
Det är rätt skönt att vakna på morgonen & magen inte putar rätt ut, eller - som det känns ibland - åt alla möjliga håll. Tänkte att jag skulle njuta lite av att känna mig så är fit for fight till allting kommit tillbaka lagom tills ikväll. Men ikväll är jag ledig & rätt utvilad ändå efter London, så det är lika bra att tvinga ut familjen i pulkabacken vid tre när det inte är minus 20. Har vi tur så kommer Kelley ner också, hade verkligen velat se henne åka med Alva. Mihi.
Men ja.. Här får ni första bilden då, för det kändes som om det kanske var på tiden. Vecka 18+0