Fina döttrar på kinesiskt nyår <3

Jag känner mig tom. Det känns som om jag inte riktigt är närvarande. Har inte träffat Alva sedan fredag morgon & Mini sedan lördag morgon. Jag har gått från att ha varit Mamma på heltid till att bara ha en halvtid. Jag saknar ljudet av dom. Ordet 'Mamma' som ropas tusen gånger varje dag. Det är som om jag kapat bort en så stor del av mig själv att ingenting finns kvar. Det har gått 2 veckor. Det känns som 2 år. Minst. Jag vill bara spola förbi allt det som känns jobbigt. Bara kunna få vara nykär utan att känna ångest & skuldkänslor. Eller hjälplöshet. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vet ingenting alls längre..

Mini är sjuk idag. Hon ligger på soffan & kikar på tv mellan korta sovpauser. Hon har hög feber & jag ser hur hon kämpar mot gråten. Trots det mumlar hon 'God natt Mamma, älskar dig'.. För 2 veckor sedan skulle Jim stått bredvid mig. Vi skulle ha tittat på henne tillsammans, kanske viskat till varandra att hon är underbar. De flesta stunderna går bara förbi. Mitt val, mina känslor. Men ikväll är en sån kväll som jag saknar den där känslan. När allt är självklart & enkelt. Att kunna vakna bredvid någon som känner dig bättre än du känner dig själv. Jag känner mig nästan gråtfärdig när jag packar hans grejer. När jag tittar på Mini & hon gör samma miner som sin pappa. Ikväll är inte kul alls.

Det är väl lika bra att säga som det är. Jag har aldrig varit mycket för att försöka dölja saker. Jag är helt ärligt inte ens speciellt bra på det. So here it goes.. Jag har lämnat Jimpa. Prinsen. Den som gav mig allt. Han som jag drömde om så mycket med. Hela min framtid. Men sen hände någonting. Det var så fruktansvärt jobbigt & helt fantastiskt på samma gång. Jag träffade någon, ryckte till av första åsynen av honom. Jag försökte ignorera det, vifta undan det & vänta tills det gått över. Det var lönlöst. Varje minut med honom så upptäckte jag något annat som jag ville ha mer av. Jag kunde inte fokusera på något annat. Det var som att träffa en annan version av mig själv. Jag kunde inte andas. Motoriken försvann helt. Jag snubblade, slog i allt jag gick nära. & till slut blev det för mycket. Det var det svåraste beslutet jag tagit hittills. Men jag måste göra det här. Just nu är det här rätt. Visst, livet blir inte enklare nu. Det blir absolut inte enkelt. Men jag kan inte låtsas att jag inte fallit för någon annan när det är precis det jag gjort. Prinsen förtjänar det bästa, det visade sig att det inte var jag. Inte för honom. & nu vågar jag knappt se honom i ögonen. Dom som brukade se på mig som om jag var det bästa som hänt världen. Nu tittar han på mig samtidigt som tårarna samlas i ögonvrån. Det värsta är att jag inte kan trösta honom. Jag kan bara trösta Alva & Mini. Tröst fanns inte i min barndom. Jag har missat hela den biten. Så istället så försöker jag än en gång lösa det praktiska, samtidigt som jag har dåligt samvete för att jag faktiskt är lycklig at the end of the day. Nykär & hopplös.

Det har hänt massor. Vi har haft det lite jobbigt faktiskt om jag ska vara ärlig. Li var skendräktig till tusen & Corona fick kastreras akut. Trist & fruktansvärt jobbigt då så mycket redan gått fel i år. Vi har gjort 6 parningar, som resulterat i en enda kull. Pengarna rinner iväg. & jag börjar undra när vår otur ska ta slut? Jag hoppas verkligen att det vänder snart. Corona mår i alla fall bra & läker fint. Att hon inte fick någon levande avkomma är inte det som är jobbigt, det är känslan av att ha varit nära att förlora henne. Jag kände mig så otroligt hjälplös. Jim fick vara med på operationen & smsa mig under tiden. Han klarar sånt bättre än mig. Jag hade nog gråtit av rädsla. Men nu är det gjort i torsdags, & vi har våran älskling kvar. Det är det viktigaste.

Sen har vi Halo. Hon är supermysig & busig på samma gång. Som en typisk kattunge. Bara lite klättrigare än vi är vana vid. Ska se om jag hinner fota lite i veckan & få några bra bilder på alla här hemma.

Annars så har jag denna månad börjat jobba betydligt mer på hotellet. Det blir en hel del timmar denna månad & jag försöker lära mig så mycket som det går. Men det är så kul!

Vi är förresten utan dator nu, så jag får skylla en del av den dåliga uppdateringen på det.. Puss hej.

Sitter på flygplatsen i Paris & hoppas att tiden ska gå liite fortare. Superstressad & supernervös. Vill INTE behöva stressa så som vi gjorde i Prag. Har iaf lyckats lokalisera incheckningsdisken & hoppas att det inte ska ta alltför lång tid. Var stressigt redan imorse på Atlanda. Jim tyckte att jag hade gott om tid.. Men hade jag lyssnat på honom hade jag inte varit här nu. Istället sprang jag som en idiot & kom fram till gaten när dom redan påbörjat ombordstigningen. Så nu vill jag inte behöva stressa här också. Speciellt inte när flygplatsen är super-rörig. Redan gått fel 2 gånger, haha.

Fingers crossed!

Inga kattungar ännu. Vi väntar & väntar. Jag är supernervös, & Li raka motsatsen. Ringde till en av uppfödarna som varit med i några år för att få lite råd. Linda är som alltid en ängel & bad mig ringa den hon trodde kunde hjälpa mig. & visst kunde hon det. En fantastisk kvinna som hjälper till när någon ringer på kvällen & behöver tips & råd! Så nu känner jag mig lite bättre till mods, inte lika lugn som Li dock.

I övrigt så hostar jag nästan lungorna ur mig. Började plugga lite företegande på nätet idag & har mailat några leverantörer. Det är så svårt med alla begrepp, & med Mini bredvid var det såklart ännu svårare. Men jag ska nog förstå det till slut. Om en & en halv vecka ska vi hämta Halo också. Otroligt spännande! Sista katten som ska få bo hemma, & vår tredje Bobtail. Ska bli såå mysigt. Innan det ska jag hinna med lite jobb på Hotellet också. Spännande, & lite småläskigt.

Har sån lust att sy nu också. Det brukar jag väl inte ha.. Kanske är det för att jag lyckades så bra med burskynket till slut? Eller helt enkelt för att jag har tusen andra saker att göra innan.. Men nu ska jag försöka sova. Alla andra lyckas ju. Natti natt <3

Idag lovar jag mig själv att vara kreativ. Jag har så länge bara gjort det praktiska, men nu vill jag faktiskt få skapa något! Jag tror att jag ska börja med att sy klart Alvas gardiner, fixa lite med hemsidan, & ikväll vill jag rita. Jag skulle vilja få ihop en portfolio med bilder jag ritat & saker jag sytt. Men det får jag skjuta på lite till, för nu har jag små barn som jag ska busa med.

Puss hej.

Igår var jag på Starta Eget-seminarie på Scandic i Falun. Så otroligt givande & lärorikt! Idag hänger jag på Mora Parken på Biltemas rekryteringsdag. Inte fullt lika givande eftersom det är sjukt många här, & låång väntetid.

Annars så har jag fullt upp som vanligt. Fokus just nu ligger på katteriet. Vi behöver få upp både Himla & Li i vikt. & vi behöver även hämta hem Halo. Li beräknar få sina små inom 1-2 veckor & Corona 3 veckor efter. Utställningen i Borlänge i helgen gick över förväntan. Yolka fick ett CAC, & Indi fick 2 Ex1. Indi fick även komma upp inför nominering, men förlorade mot en ABY. Vi var supernöjda med vår första utställning, & till & med burskynket blev bättre än väntat. Tack lillasyster för sällskapet! Nu hoppas vi på en lika trevlig utställning i Norge i slutet av november.

Hoppas ni har en mysig dag i höstsolen.

Känner mig smått bortglömd, lite som något längst in i garderoben. Fortfarande älskad, men inte direkt favoriten för stunden. Men jag försöker göra mig påmind. Liksom placerar mig själv mitt i vägen. Men det fungerar inte. & att inse det gång på gång är nästan inte ens sorgligt längre. För det är bara jag som ser det.

Jag tror att den här veckan kommer att bli riktigt jobbig. Jag vill bara ta mig igenom den. Fort.

Idag var jag på Mora Hotell på möte. Tror det kommer bli riktigt kul att jobba där lite. Sen får vi se om jag har det som krävs, men jag hoppas det. Har bokat in ett starta-eget-möte i Falun också. Kul att få lite tips! Min jobbcoach är verkligen superbra. Sen får vi se när det verkligen blir av. Det får ta sin tid.

Kvällen gick till familjemys följt av uppfödar-debatt. Usch vad irriterad jag blir. Men jag hann rita lite också, vilket tog toppen av irritationen..

Imorgon bitti väntar veterinärbesök, så nu behöver fröken lite sömn. Natti natt.

Det känns som att jag kväver mig själv ännu en gång med alla dessa tusen saker jag vill göra, borde göra, & måste göra. Att vara arbetslös resulterar på något konstigt sätt i att jag har ännu mer att göra än annars. Det ska gås på möten, skrivas & skickas tusentals papper till höger & vänster, & dessutom sökas jobb.. Men jag blev uppletad i onsdags efter att någon rekommenderat mig, så nu ska jag i alla fall gå på arbetsintervju nästa onsdag. Spännande! Fram tills dess så ska jag hinna fylla i häftet från ALMI & göra ännu mer på hemsidan. Sen har jag svampar att rensa & torka. Jag har kreativitet som kliar i fingertopparna, men tiden räcker inte till. För just nu älskar barnen att riva ut hela köket minst tre gånger om dagen. Jag vill plocka bär & bestiga berg varje dag. Springa med Corint & måla tavlor. Fota både barn & djur, & sy mängder med kläder. Tiden kanske aldrig kommer att räcka till för mig, men jag skulle gärna komma ikapp lite.

Klänning - Saints & Mortals

Solglasögon - H&M