När livet verkar stå på pause
Sova, jobba, sova, äta, sova, jobba.. Febern bryter ner mig & varenda del av mig skriker efter ännu mer sömn. Jag skulle kunna sova i en vecka, men istället ska jag jobba i en vecka. Jag tycker lite synd om mig själv & svär i tysthet över att jag inte sjukanmält mig istället för att knapra Panodil & hoppas på att det släpper någon timme. Men ja, jag har själv satt mig i det här, nu får jag faktiskt bita ihop..
Kommentarer
Trackback