Varför så nere när du är så lycklig?

Just nu. Just nu, mitt i natten, så känner jag så jävla mycket. Jag är förvirrad & ovan. Jag brukar inte längre känna så här, så mycket & så oresonligt. Jag känner saknad, längtan, lycka, otillräcklighet, oro, kärlek, stress & en liten gnutta ångest. Jag har blivit så äckligt jävla empatisk igen, jag blir liksom för mycket. Jag hade velat hjälpa så många - även om kanske inte behöver hjälp - & gräver ner mig i andras sorger & problem. Funderar & försöker lösa dom i mitt huvud. Det är inte bra för någon att bli för empatisk, speciellt inte för mig som så lätt svämmar över. För så mycket kan jag erkänna, känslor blir lätt för mycket för mig & ibland är det lättare att inte se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0