Att försöka leva för stunden

Himlande ögon. En suck. Tyst nu Jessica, sluta analysera & försöka planera. Så jag försöker göra mina tankar vita, skjuta undan dom för kvällen. Andas dig in, försvinna i det dom är du. Jag känner mig som 14. Lite obekväm i mig själv när jag ser din perfektion. Nervös av att ständigt drunkna i dina ögon. Kan du titta på någon annan på samma sätt? Kan du få någon att känna samma sak som jag? Så hopplöst kär. Speciell & utvald, men ändå inte. Att leva i skuggan av mig själv, det som var jag när jag var med dig. Det svider & bränner på samma gång att inte veta. Kan jag ens vinna det här? Kan jag någonsin få allt igen? Eller klarar du dig på korta stunder? Korta stunder när vi glömmer tid & rum. Du & jag, det enda som existerar. & så dagarna som kommer efteråt. Då jag bara vill få vara som 'vanligt', vara din. Men för dig så räcker det just nu, du klarar fler dagar utan mig. Som om du bara behöver laddas någongång ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0