Alva-lös helg. Jag hatar det. Allting känns så meningslöst &  trist, & det är väl precis vad det är också. Mitt liv innehåller ju knappast så mycket mer än Alva. Inget spännande eller kul. Så här opepp har jag inte känt mig på länge, jag vill liksom kräkas på allt. Jag vill kräkas på löpande katter, kattpiss & bajs där det inte borde vara, Schenker som jävlas med mina paket, ont hela nätterna, att vakna gråtandes, att känna sig som lägsta prioritering, att vara tjock.. Det finns tusen saker. Inte ens mina 3 skolådor med fantastiska skor kan få mig att känna något annat än totalt jävla opepp.