Jag trodde jag skulle få en riktig myskväll. En sån som jag saknat. Det var rent, & jag behövde inte känna varken stress eller ångest. Men det blev inte alls som jag hoppats, & kvar i luften ligger en obekväm känsla. Jag försöker skaka av mig den, men den är tydlig & som fastbränd på huden. Så, istället för att smyga ut på balkongen & inandas ångestdämpade vit rök, kryper jag under täcket & tröstar mig med att jag faktiskt klarat 6 nikotinfria dygn. Bara resten av livet kvar antar jag..