Jag är så trött på att vara jag just nu. Alla krav som jag känner tryckande över mig. Som tegelstenar på mina lungor. Min ständiga panik över att veta att 'jag kan faktiskt inte det här till hundra procent'. Jävla stress, trots att jag vet att jag hinner. Ond cirkel. När det är klart så vill jag bara få gå & lägga mig & sova i flera veckor. Andas ut. Men jag känner mig själv. Jag kommer göra tusen nya saker på en gång. För jag fungerar så. Allt eller inget. & jag föredrar alltid allt.. Jag & Alva fixade pass idag. Mitt foto blev äntligen lite bättre. Så många försök & nu äntligen vågar jag nog visa det i alla fall. Alvas blev jättefint. Hon ser ut som en surpuppa. Mihi. Så nu längtar jag tills vi ska åka till Prag. Igår blev Indi's platsbokning klar, så nu är i princip allt klart! Så gulligt av Ulrica att vi får bo hos henne. & jag hoppas verkligen att Alva kommer tycka det är lika kul att flyga som hon fantiserat om. Som hon tjatat, & nu äntligen!